Fredrik Anderberg är violinist i Norrköpings symfoniorkester (SON) och ägnar sig åt att spela barockmusik på fritiden. Han är musikalisk ledare för Jursla barock, som är en löst sammansatt ensemble med medlemmar ur SON och andra fristående musiker. Just nu övar ensemblen inför uppsättningen i påsk av Bachs ”Johannespassionen” i Hedvigs kyrka tillsammans med två körer.

Fredrik tar fram sin barockstråke och håller upp den. Sedan tar han upp sin moderna stråke för att jämföra.

– Det här är min barockstråke, förklarar Fredrik. Den är gjord för att spela tydligt och precist, medan min moderna stråke är gjord för att spela dynamiskt och med kraft. Barockperioden ligger cirka år 1600-1750 när det gäller musiken. Vi pratar en stund om 16-delar som går upp och ner och en speciell ornamentik. Det är ofta snabba, tydliga toner med små utsmyckningar och drillar.

– Senare under 1800-talet får musiken mycket mer långa linjer, mycket klang, kontinuerligt vibrato och ett romantiskt ideal, berättar Fredrik. Men under barocken är det istället de små byggklossarna i musiken som är väldigt klart definierade. Musiken är så att säga regelstyrd på den lilla nivån och mer “här och nu”.

Ett forskningsområde

Inom barockmusiken sker mycket forskning och stora framsteg. Det vi pratar om idag kommer inte längre vara aktuellt om 15 år, menar Fredrik. Då kommer vi att ha upptäckt nya saker.

– Idag har vi insett att de historiska källorna som vi lutar oss på egentligen beskriver alla undantag i musiken. Det som då var generell praxis behövde man nämligen inte skriva ner någonting om. Det var underförstått och något som alla ändå visste. Är det typiskt vår tid att vilja hålla på med historiskt återskapande?

– En intressant fråga! Någonstans runt 1950-/1960-talet började man intressera sig för barocken och barockinstrumenten. Nu skulle flöjterna vara av trä som förr och inte med det moderna klaffsystemet. Man började spela på fiolerna med sensträngar. Innan 1960-talet spelade man barockmusik på ett helt annat sätt. Väldigt romantiskt och mjukt med legato, alltså bundna och svepande toner. Kompositörerna tittar i alla fall mycket bakåt, konstaterar Fredrik.

– Man hör att Mendelsson inspirerandes mycket av Mozart, Bach och Händel. Om man ser på Mozart, så måste han ha tittat på Bachs H-mollmässa när han skrev sin C-mollmässa.

Historiskt informerat

Kan man veta hur det lät under barocken?

– Nej, vi får acceptera att vi inte vet exakt hur det lät. I stället brukar vi prata om ett historiskt informerat uppförande. Det vill säga, vi försöker komma så nära som möjligt med hjälp av de källor vi har. Men vi vet egentligen inte någonting alls om anslag, dynamik eller klangideal. Det man vet mest om är själva instrumenten. Det finns många bevarade till våra dagar.

– Min fiol är från barocktiden. När man arbetar vokalt och med kör kan man säga att utgångspunkten är att härma instrumenten till stor del.