Att skapa liv på kyrkogården
Att skapa liv på kyrkogården
Maria Gustavsson arbetar som arbetschef på på Kyrkogårdsförvaltningen i Norrköping. Med ett stort trädgårdsintresse arbetar hon för att skapa liv på våra kyrkogårdar.
Text: Matilda Eklöf
Foto: Niclas Fasth
Vid ett rött radhus i Söderköping sitter Maria Gustavsson på en solig veranda och blickar ut över trädgården. Det är en vacker dag. Solen skiner och för första gången det här året märks det att sommaren kanske ändå är på väg. Det är knoppar i träden och i gräsmattan blommar tusenskönorna. Nytt liv som kikar fram efter den långa vintern.
Det är mycket som är nytt för Maria. Jobbet som arbetschef har hon haft sen i november och för knappt en månad sen flyttade hon och familjen in i huset.
– Jag är ju uppväxt i hus och flyttade till hus när jag flyttade ner hit. Sen har jag bott i lägenhet ett tag efter det. Det har gått bra men det var på bristningsgränsen nu, säger hon och skrattar menande.
– Det är så skönt att få komma ut och ha en trädgård, ha ett eget hus. Kunna grilla, påta i trädgården och ha just den biten. Det kryper i mig att komma igång, förklarar hon och blickar ut över trädgården.
Från ”typ Sundsvall” till Söderköping
Maria är i grunden utbildad trädgårdsmästare och jobbar idag som arbetschef på Kyrkogårdsförvaltningen vid Norrköpings pastorat. Där började hon i slutet av förra året men inom kyrkan har hon jobbat länge.
– Kyrkan har ju varit en naturlig del i mitt liv i och med att min mammas släkt och familj är troende. Därför har det aldrig funnit något konstigt i att jobba med kyrkan. Jag jobbade länge på kyrkogården hemma i Hässjö, utanför Sundsvall där jag kommer ifrån. Där började jag redan som skolungdom och det hängde i sommar efter sommar. Sen blev det säsong efter säsong och så jobbade jag på lite andra kyrkogårdar emellan. Sen kände jag väl att det kanske inte hände så mycket mer. Det blir inte så mycket mer än säsongsarbete när man vill ha just trädgårdsjobbet, berättar Maria och läppjar lite på sitt kaffe.
Efter den insikten sökte hon sig bort från säsongsarbetet på kyrkogården och började istället utbilda sig till trädgårdsmästare. Nu skulle det bli växter på heltid.
– Jag var ju den som planterade om mammas växter när jag var barn medan mina kompisar var ute och lekte och höll på med hästar. Jag var hemma i trädgården istället och flyttade buskar. Så att få pyssla med det och utbilda sig till det var helt fantastiskt. Man fick bakgrunden, hur det funkar och hur en växt är uppbyggd. En kunskap för hur allt hänger ihop i naturen.
Efter Maria var färdig med utbildningen fortsatte hon söka sig utåt. Hon var på plantskola ett tag, sen blev det trädgårdshandel, blomsterhandel och en del yttre entreprenadföretag. Men med tiden blev det ändå mycket av samma sak. Så när tjänsten som arbetschef på Kyrkogårdsförvaltningen kom ut chansade hon och sökte.
– Det kändes bra redan från start. Det är mycket nytt men det är liksom poängen. Jag var ju någonstans där i livet, det låter kanske klyschigt. Jag har mina två barn, nytt hus och det var liksom hit jag ville komma. Allt annat var satt så det var bara karriären kvar. Hon skrattar till och slår ut med händerna.
Stor bredd inom kyrkogårdarna
Som arbetschef på Kyrkogårds-förvaltningen har hon ansvar för mycket av det som sker på den 23 kyrkogårdarna. Titeln arbetschef är kanske något missvisande, egentligen handlar det mer om att hon är driftansvarig, menar hon.
– Jag har huvudansvaret för den dagliga driften men det är inte jag som sköter den. Jag har mina fem arbetsledare på kyrkogårdarna och en på krematoriet så det är i samarbete och samrådande med dem som driften sker. Det är personal som har jobbat med det i 20, 30 år och kan det här som handen i handsken. Det vet precis vad de ska göra. Jag leder det tillsammans med dem kan man säga.
Som trädgårdsmästare är Maria fascinerad av den bredd som finns på Norrköpings kyrkogårdar. Alltifrån parker, planteringar, dammar och skogskyrkogårdar. Det är något som de aktivt jobbar för att ha kvar.
– Vi försöker jobba mer långsiktigt också. Skapa en biologisk mångfald och få in mycket bin och insekter. När vi tänker inför nya rabatter så försöker vi använda oss av växter som drar till sig mycket fjärilar och insekter. Det ger ju i sin tur också ett rikt fågelliv, förklarar hon.
En levande kyrkogård
Som en del i arbetet med mångfald har det bland annat hängts upp fågelholkar och på Norra kyrkogården finns det en bistuga med biodling. Maria menar att det inte behöver vara undanstädat och helt ”cleant” bara för att det är en kyrkogård utan att det ska vara en levande miljö. Det är något hon känner starkt för.
– Min morfar dog när jag var fem och min mormor har nästan varit som en extramamma till mig. Jag var mycket med henne och då blev det naturligt att gå till kyrkogården och hälsa på honom. Jag tror att det tillsammans med mitt trädgårdsintresse har gjort att jag har en väldigt avslappnad relation till kyrkogårdar. Många kanske tycker att de behöver ha ett ärende för att komma till kyrkogården och det kanske låter konstigt att säga att man vill skapa ”en levande kyrkogård”. Men det handlar om att vi vill skapa en rofylld och fin plats dit man kan komma oavsett vem man är.
Och nu när våren kommer blir visionen om en levande kyrkogård än mer påtaglig.
– Jag började i november så nu är jag lite otålig att se hur allt är när det växer upp. Det har bara varit vinter så det blir första gången jag får se allt växa upp. Man har stått och stampat för mars blev så kallt. Det hände ingenting men nu har det smällt till. Det ska bli så kul att se hur allt kommer till liv och grönskar.
Publicerad den 24 januari 2022