Spriten styrde hans vardag
Spriten styrde hans vardag
För Rolf Karlsson hade livet blivit en enda stor härva av lögner. Vardagen bestod av ursäkter för att kunna komma iväg och supa. Idag är Rolf nykter alkoholist sedan 35 år tillbaka och har under många år hjälpt andra att ta steget mot ett tillfrisknande.
Text Annelie Tollerå
Foto Niclas Fasth
Rolf hade ett bra arbete på SJ som arbetsledare med ansvar för 180 anställda. Hemma hade han fru och två små barn. Ingen anade kaoset som rådde i hans inre. Rolf var alkoholist och tog alla chanser att dricka. Sanningen var att han hade blivit en mästare på att ljuga och manipulera.
–Jag blev enormt duktig på att planera. Alla uppdrag på jobbet som innebar resor, de tog jag. För då kom jag iväg och kunde supa ifred där familjen inte såg.
På jobbet kunde Rolf säga att han hade något som var viktigt med familjen. Till familjen kunde han hitta på kurser med jobbet som han skulle åka på. Allt var lögner för att kunna få några dagar ifred, ta in på hotell och dricka. Då söp han 24 timmar om dygnet. Ingen förstod hur illa det verkligen var.
–Jag kunde hitta på att min far var sjuk och spelade på folks känslor. Eller så kunde jag säga att jag hade psykiska besvär, så att mina arbetskamrater tyckte synd om mig. De ville naturligtvis ställa upp och var väldigt omtänksamma.
En fasad utåt
Utåt sett höll Rolf en fasad och var väldigt noga med att vara hel, ren och nyduschad. Almanackan var full av byggmöten, som bara var fejkade. Allt var ett korthus byggt av lögner och det var alkoholen som styrde.
Under en period var Rolf kursledare i säkerhetsföreskrifter på SJ i ett stort distrikt, som innebar att resa runt i distriktet. Och varje eftermiddag försvann han till hotellet för att dricka.
Hans dotter, som var pappas flicka, saknade honom och började anklaga mamman för att pappa var borta så mycket. Hemma fanns bara ilska. Det hade blivit ohållbart.
–Det var en period då jag bara sjönk djupare och djupare. Det blev svårare att hålla reda på lögnerna. Det tog enormt mycket på kroppen och huvudet och jag blev bara mer och mer bombad. Det var otroligt slitsamt, förklarar Rolf och ser uppgiven ut.
Korthuset föll
Rolf började tappa kontrollen. Han kom tillbaka till jobbet och kom inte ihåg något. Vem han hade mött eller vad han hade sagt. Familjen, Rolf svärmor, hustru och föräldrar började prata med varandra.
–Det var väldigt vad du var på dåligt humör igår när jag träffade dig, sa chefen. Då hade jag varit full på jobbet, men mindes inte att jag hade varit där. Någon ringde plötsligt och frågade vart folket höll hus på den arbetsplats, dit Rolf hade lovat folk.
När korthuset föll blev Rolfs strategi att dricka ännu mer. Varje gång han nyktrade till kom ångesten, skulden och skammen ikapp med full kraft och han drack för att döva den.
–När jag i efterhand har reflekterat inser jag att jag troligtvis har självmedicinerat mot ångest. Jag har nog alltid haft hög ångest. Jag minns det till och med från när jag var liten.
Fast från första stund
Rolf hade hittat till alkoholen när han var 15 år gammal och beskriver det som att han var fast från första sekund. Livet kändes lite lättare och gladare med alkohol i kroppen. Rolf minns känslan från ungdomsåren av att gå runt på stan och inte vara rädd för någonting. Känslan av att livet lekte.
Så lämnade Rolf allt. Han tog in på hotell och bara drack. Han hade sjukskrivit sig från jobbet och åkte iväg från familjen utan att säga vart han skulle. Bara försvann. Efter sju dygn var han väldigt illa däran och fick ringa sin far, som hämtade Rolf och skjutsade honom till tillnyktringen. Det var där livet vände.
Rolf träffade en läkare, som gav honom en lapp med kontaktuppgifter till Anonyma alkoholister (AA) och ett ultimatum.
–Det var en liten kvinna, men envis, skrattar Rolf. Jag var tvungen att böna och be om ytterligare en veckas sjukskrivning, för jag var fullkomligt slut som människa. Då sa hon att om jag skulle få en sjukskrivning så var jag tvungen att gå på ett AA-möte. Om jag gick dit, skulle hon skriva intyget i efterhand.
Räddade Rolf liv
Rolf var 37 år gammal och hade haft alkoholen som ständig följeslagare sedan han var 15.
–Jag var så förgrymmad på den där människan. Kan man inte få vara ifred?, tänkte jag. Idag skulle jag gärna vilja träffa henne igen. Hon räddade livet på mig, som jag ser det.
Innan sitt första AA-möte stod Rolf i över en timme och funderade över om han skulle gå ner till A-lagarna och börja supa på heltid. A-lagarna hade i alla fall tagit ställning, de söp. De behövde inte bekymra sig, resonerade Rolf. Det var så nära att jag gick dit. Jag stod länge och vacklade mellan mina två val.
På AA hittade Rolf människor som han kände igen sig i och som berättade samma historia. Det var som att höra människor berätta om hans eget liv. Rolf bestämde sig för att följa ärlighetens väg. Han skulle lägga korten på bordet och berätta allt på jobbet och vara öppen med sin alkoholism. Reaktionen blev förvåning. Arbetskamraterna frågade varför han inte hade sagt något tidigare. Då kunde de ha hjälpt honom, resonerade de. Men Rolf skrattar.
–Tyvärr kan man inte hjälpa någon, som inte själv vill bli hjälpt. Så fungerar alkoholism. Det är i högsta grad en anhörigsjukdom, där anhöriga offrar mycket, för att sedan bara bli besvikna. Jag lovade på heder och samvete så många gånger. Jag lovade både min fru och min mor och min far, dyrt och heligt.
Enormt befriande
Nu var Rolf nykter i långa perioder, men tog återfall då och då. Han hade fått antabus och skötte sig, men manipulerade bort den när allt började bli bättre och då började han supa igen.
–Men jag reste mig hela tiden och fortsatte på den väg jag slagit in på. När jag slutligen sa hejdå till alkoholen så var det den svåraste skilsmässa som jag har haft. Och numera har jag haft ett par stycken.
Efter att Rolf hade berättat för alla kände han att ångesten plötsligt var borta.
–Känslan var så enormt befriande. Jag behövde inte ljuga längre. Jag ser det som att jag flyttade saker från skuldsäcken till erfarenhetssäcken. På så sätt har man en stor erfarenhet att också dela med sig av.
Aktiv i sinnesromässan
Numera går Rolf till AA:s möten någon gång i veckan och han är aktiv i sinnesromässorna i S:t Olai kyrka. AA har gett honom en helt ny människosyn och han har varit med om att starta upp och driva grupper.
–Jag går på mötena för min egen skull. För att jag behöver det. Men om jag samtidigt kan hjälpa någon annan på vägen, då gör jag gärna det. Jag vill säga till människor att inte tveka att gå iväg till ett öppet möte som AA håller i. Ibland har jag stämt möte med människor som jag mött upp utanför, för att prata lite. Jag har inställningen att det finns inga hopplösa fall. Ge inte upp. Livet går att vända, även när det ser som allra mörkast ut.
Publicerad den 12 juni 2023
