Gud sade: ”Varde ljus!” Och det blev ljus. Gud såg att ljuset var gott, och han skilde ljuset från mörkret. Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Och det blev afton och det blev morgon, den första dagen. – 1 Moseboken 1:3-5

Så står det skrivet i skapelseberättelsen. Gud skiljer på ljus och mörker, för han ser att ljuset var gott.
Denna typ av metaforer som anspelar på kontrasten mellan svart och vitt har används länge inom den västerländska kulturen för att beskriva skillnaden mellan gott och ont.
Aradhna Krishna, professor i marknadsföring vid University of Michigan, har forskat på språk och metaforer. I en artikel i The Conversation skriver Krishna om hur koppling mellan färg och godhet tycks vara djupt rotat i vårt mänskliga psyke. Men hur har kopplingen uppkommit?

Metaforer förenklar

En teori som tas upp av Krishna är framlagd av lingvisterna Lakoff och Johnson. Deras forskning menar att metaforer är ett verktyg som gör det möjligt för människan att förstå svåra och abstrakta begrepp genom att göra dem mer konkreta. Denna typ av metaforer formas under uppväxten när vi upplever världen omkring oss.
En metafor som tas upp som exempel i teorin är konceptet makt. Ett abstrakt begrepp som ofta kopplas ihop med den konkreta egenskapen längd eller höjd. En förklaring till denna koppling skulle kunna vara hur vi som barn ser hur vuxna är både längre och har större makt i vardagen. Den omedvetna kopplingen mellan längd och makt lever sedan kvar inom oss, även i vuxenlivet.

Färg och mening

På samma sätt skapar vi kopplingar till världen omkring oss. Nysnö och friskt vatten är ljust eller genomskinligt, dåligt vatten är brunt och kan göra oss sjuka. Det är tryggt under dagen när ljuset är framme. På natten när det är mörkt är det farligare och mer riskabelt.
Dessa omedvetna kopplingar och metaforer finns överallt, också i hur vi ser på färg. Krishna hänvisar till en studie där försökspersoner kategoriserade ord som positiva eller negativa. Orden visades i svart eller vit text på en datorskärm som mätte hur snabbt försökspersonen värderade orden. Undersökningen visade att positiva ord (ex. renhet, kyss, bebis) kategoriserades snabbare om de var skrivna i vitt än i svart. Däremot kategoriserades ord med negativ innebörd (ex. ful, sjuklig och dåraktig) snabbare om de var skrivna i svart.
Studien har återskapats med samma resultat ett flertal gånger och visar på att färgen vit är förknippad med god moral och att färgen svart är förknippad med dålig moral. Detta är dock inte något som de flesta av oss är medvetna om.

Omedveten bias

Dessa, ofta omedvetna, kopplingar påverkar också hur vi ser på andra människor. Medan psykologer länge vetat att människor omedvetet associerar mörkare hud med negativa egenskaper, enligt en artikel i Scientific American skriven av forskaren Daisy Grewal. Hon förklarar vidare att forskning också visar på att människor har en benägenhet att uppfatta någon med mörkare hud som mer sannolik att ha begått en omoralisk handling.

Denna typ av kopplingar och de rasistiska strukturer som delvis har uppkommit på grund av dem
har under senare år uppmärksammats allt mer, bland annat genom rörelser som Black Lives Matter. Engagemanget har lett till ett flertal förändringar, bland annat har rasistiska statyer tagits bort och nya mer inkluderande lagar och regleringar har tillkommit. Det ger ett hopp om en mer inkluderande framtid.
Grewal hänvisar också till en undersökning där forskare, genom att granska tidningsartiklar som utkom mellan 2011 och 2013, kunde fastslå att artiklar med negativt innehåll hade en större benägenhet att dyka upp tillsammans med mörkare fotografier. Detta gällde oavsett vilken hudfärg den som beskrevs i artikeln hade. Media tenderar alltså att välja en mörkare bildsättning när de skriver om negativa händelser.

Svaret till varför det ser ut så här kan, enligt Grewal, ligga i människans djupt rotade koppling mellan mörker och ondska. Dessa kopplingar mellan färg och moral kan påverka vår uppfattning av människorna omkring oss och bidra till ojämlikhet och rasism. Genom att förstå utbredningen av dessa kopplingar och vad de beror på kan vi skapa ett mer jämställt samhälle, avslutar Grewal.

Renhet eller sorg?

Men en färgs betydelse behöver inte nödvändigtvis vara universell. Dessa kopplingar förekommer inom den västerländska kulturen där färgen vit också har en särskilt symbolisk innebörd. Den associeras med bröllop, sjukhus och änglar och används ofta för att visa på känslor av renhet, oskuld och fridfullhet. Inom många österländska kulturer symboliserar färgen vit dock något helt annat. Där kopplas den istället samman med död och sorg, och används ofta vid begravningar och sorgeritualer.
Hur våra kopplingar ser ut, och vilken innebörd en färg får i vårt undermedvetna, är alltså beroende på den kultur och det samhälle vi växer upp i. Det innebär också att det är möjligt för oss att påverka dessa kopplingar. Genom att utmana de klassiska föreställningarna är det också möjligt för oss att gradvis förändra dem.