Julens symboler
Julens symboler
När det närmar sig advent och jul kommer de flesta av oss att tänka på en rad saker och företeelser som vi starkt förknippar med julen. Vi vet vad julen innebär för oss och vad som hör till den. Men varför har just dessa saker kopplats samman med julen och vad har de för symbolisk innebörd?
Text Annelie Tollerå
Illustration Matilda Eklöf
Stjärnan
Adventsstjärnor sätter vi i våra fönster och kanske längst upp i toppen av granen. De ska påminna om den stjärna som tändes på himlen över Betlehem när Jesusbarnet föddes i ett stall. Adventsstjärnan blev populär i Sverige på 1930- och 1940-talen. Traditionen kom från Tyskland, där adventsstjärnor hade tänts sedan 1880-talet i staden Herrnhut och traditionen sedan spridit sig. Stjärnan har genom historien varit en symbol för gudomlig vägledning och beskydd och har använts av många folk och kulturer. En del av oss uttalar fortfarande en önskning när en stjärna faller. Detta kan spåras tillbaka till den grekisk-egyptiske astronomen Ptolemaios, som trodde att stjärnfall var ett tecken på att gudarna tittade ner och lyssnade på önskningar.
Adventsljusstaken
Den svenska adventsljusstakens ursprung kan spåras till 1870-talet då man började använda en adventsgran på Ersta diakonianstalt i Stockholm, efter en tysk förebild. I adventsgranen tändes sju ljus, ett för varje veckodag under fyra söndagar. På 1920-1930-talet konkurrerades adventsgranen ut av adventsljusstaken, som först var en rund ljusstake med fyra ljus, klädd med lingonris eller annat grönt. Den elektriska adventsljusstaken uppfanns år 1937 av Oscar Andersson på Philips i Göteborg. Succén var given och anknyter till en annan svensk tradition, att låta ljus brinna i fönstren för att lysa upp julottebesökarnas väg till kyrkan. Impulsen kan komma från den judiska chanukka ljusstaken, där man tänder ett ljus varje dag i åtta dagar. Ordet advent är latin och betyder ankomst och syftar på väntan på Jesusbarnet.
Lussekatten
Namnet lussekatt kommer troligtvis från det holländska duivekater, som är ett sött julbröd bakat på vete. I Sverige kan man spåra saffransbullar till 1600-talet, då de hade blivit populära i rika kretsar. De kom inte att förknippas med lucia förrän i slutet av 1800-talet då det blev populärt med luciatåg. “Lusse” har alltså troligtvis inget att göra med lucia, utan tros härledas till Lucifer, alltså djävulen. I några källor anges en tysk tradition från 1600-talet vara ursprunget, där själva djävulen gav stygga barn stryk, medan Jesus eller ibland sankt Nikolaus gav snälla barn bullar, som hade färgats gula med saffran. Saffransbullar bakades i många vackra former, som relaterar till de vackra skådebröd som funnits på julborden sedan medeltiden.
Tomten
Förebilden till dagens jultomte anses vara helgonet sankt Nicolaus”, barnens vän. Det förekom i till exempel Nederländerna att man på sankt Nicolaus helgondag (Sinterklaasfest) den 6 december firade med upptåg, allmosor till de fattiga och gåvor till barnen. Barnen ställde sina skor vid eldstaden när de gick till sängs den 5 december och på morgonen hade skorna mirakulöst fyllts med gåvor. Ingen vet exakt när Sinterklaas kom till USA och blev den rödklädda och vitskäggiga jultomten. Han nämns i ett par texter från 1700-talet, men i en dikt från 1823 nämns först hans karaktäristiska drag. I Sverige gav en annan mytfigur, den gamla gårdstomten, sina karaktärsdrag till tomten. Det är tack vare Jenny Nyströms vykort som bilden av den svenska jultomten spreds.
Domherren
Domherren är julfågeln framför alla andra. Den pryder julkort och förekommer som prydnad i granen eller i olika juldekorationer. Kanske är det för sin lysande röda färg som den har kommit att förknippas med julen. Den är lätt att få syn på i kontrast till snö. Jenny Nyström har säkert bidragit till att vi förknippar domherren med julen genom en välkänd bild av domherrar i en julkärve. Enligt folktro var det ett säkert tecken på att snö skulle komma inom tre dagar om man fick syn på domherren. En gammal legend berättar att domherren fått sin röda färg då han på Golgata försökte dra taggarna ur Kristi törnekrona. Blodet färgade då hans bröst och han har sedan dess fått behålla den blodröda färgen.
Julgranen
Som så många andra traditioner kommer den klädda julgranen från tysk tradition. Den första kända svenska julgranen fanns 1741 i herrgården Stora Sundby i Södermanland, klädd med julgodis och vaxljus. I slutet av 1800-talet blev julgranen allmän och hängdes ibland som prydnad från taket eller fick stå på ett bord. Innan dess förekom en svensk tradition där kvistade granar med enbart en ruska kvar i toppen, ställdes på var sida om ytterdörren. Det var ett tecken på att julfriden hade inträtt och var också ett skydd mot onda makter. Just granen och dess ris har länge varit betydelsefullt i folktron. Man strödde granbarr runt husen i skydd mot gengångare, som man trodde skulle stoppas av det stickiga då de var barfota.
Ängeln
Änglar omnämns på många ställen i Bibeln. De förekommer främst som Guds budbärare och är troligtvis en kvarleva från den Babyloniska folktron. Det latinska ordet angelus betyder budbärare. Vingprydda änglar började inte förekomma förrän på 300-talet efter Kristus, förmodligen för att förklara hur de kunde färdas mellan himmel och jord. Föreställningen att människor blir änglar efter att man dör kommer troligtvis från Lukasevangeliet 20:36. Många tror också att det finns skyddsänglar, även om själva ordet inte nämns i Bibeln.
Publicerad den 27 oktober 2023
