Historia |

Johannisborg, en del av Sveriges militärhistoria

Historia |

Johannisborg, en del av Sveriges militärhistoria

När Norrköpings befolkning växte under början av 1600-talet och handeln via hamnen utökades såg den unge hertig Johan behovet av en försvarsanläggning vid Bråvikens spets. Planen var också ett slott som skulle bli bostad åt honom själv och hans hustru. Så började Johannisborg att byggas.

Text och foto Annelie Tollerå

Idag står bara porttornet kvar, strax bakom postterminalen. Under flera hundra år var det lämnat att förfalla och ansågs sakna värde. Bland annat användes det som potatiskällare och området blev skjutbana åt Östanstångs kompani.

Den tjusiga porträttmedaljongen av hertig Johan över portvalvet verkar ha använts som måltavla av soldaterna. Fortfarande syns rester av kulhål i stenen. Men i början av 1900-talet väcktes intresset för den gamla ruinen och den kom att restaureras.

Johannisborg byggs

År 1613 började Johannisborg att byggas till “stadens prydnad och värn”, som hertig Johan av Östergötland uttryckte det. Tyvärr hann inte slottet bli färdigt under hans eller hans hustrus levnad. Men fortet med den stora, stjärnformiga borggården tycks ha varit i fullt bruk. Här fanns stallar, ekonomibyggnader och bostadshus. 1623 uppger man att Johannisborgs fästning har haft en besättning på 3600 man. Siffran kan jämföras med invånarantalet i hela Norrköpings stad på den tiden.

När hertigen dog 1618 fortsatte bygget under statens ansvar. Slottet stod färdigt år 1639 och hade tre våningar och sex torn med spiror. Det bestod av två byggnader förenade av flyglar. Ovanför portvalvet fanns hertigens vapen och porträtt, över en textplatta som bär hertig Johans valspråk ”Deus protector noster” – Gud vår beskyddare.

Militärhistoriskt intressant

Johannisborg byggdes med den senaste fortifikationstekniken från Holland. Tekniken drog nytta av den sanka mark som finns i Holland och som också är liknande i området kring Johannisborg. Låga jord- och torvvallar användes istället för höga stenmurar som tidigare använts. Med små medel kunde man snabbt bygga en befästning. Tekniken med vallar visade sig vara ett bra försvar mot de nya förbättrade kanonerna, då kulorna sjönk ned i torven istället för att rasera murar.

När intresset för att bevara Johannisborg uppkom i början av 1900-talet, sågs det militärhistoriska värdet som ett stort skäl. Borgen är ett välbevarat exempel på militär försvarsteknik i en stark utvecklingsfas. De flesta andra anläggningar uppförda av svenska staten vid samma tid har idag förstörts.

Metoden med staplad torv hade dock en nackdel. Det krävdes ständigt underhåll för att vallarna inte snabbt skulle sjunka ner i den sanka marken. Under 1600-talet reparerades fästningen löpande. Men redan 1657 besiktades den och beskrevs som förfallen och kring år 1660 ska fästningen knappt ha haft någon besättning alls. Dess betydelse som försvarsanläggning hade redan passerat och 1676 beslutades att annan befästning skulle ordnas. Efter beslutet förföll anläggningen och slottet.

Drottning Kristina på slottet?

Efter tio år som Sveriges drottning avsade sig drottning Kristina kronan och abdikerade till förmån för sin kusin Karl X Gustav. Innan tronavsägelsen hade hon försäkrat sig om sin försörjning. Bland annat fick hon staden Norrköpings skatteintäkter. Under sina vistelser i staden har det spekulerats i att hon bodde på Johannisborgs slott och om detta stämmer är det säkert höjdpunkten i slottets historia.

År 1719 invaderades Norrköping av ryska trupper och Johannisborgs slott brann fullständigt ner. Det gjordes inga försök att återuppbygga slottet. Istället tog man rester av det till byggmaterial för återuppbyggnad i staden.

Den 21 juli 1806 slog dessutom blixten ned i porttornet och spåntaket och portarna brann upp. Johannisborg sågs som ointressant och förföll ytterligare.

Johannisborg omvärderas

År 1907 gör riksantikvarie Oscar Montelius en skrivelse där han uttrycker att ”Hvad som återstår av Norrköpings en gång stolta slott hotas med förstöring, om ej skyddsåtgärder snart vidtagas”. Intresset väcktes i Norrköping och grosshandlare Pehr Swartz bidrog till att samla ihop en summa för att rusta upp murkrönet, som skulle förhindra ytterligare förfall.

Trots det kulturhistoriska intresset fick SJ tillstånd att använda området. År 1913 byggdes lokstallar, som innebar att två av fästningens stjärnspetsar grävdes bort.

På 1930-talet återställdes porttornet som det ser ut idag med tak, torn och tornspira, samt 15 meter av vallen. En av sponsorerna var Åhléns, som en good-will gest när dotterkedjan Tempo etablerades i Norrköping. Samtidigt gjordes en mindre arkeologisk utgrävning, som utfördes som pliktarbete för arbetslösa. Då hittades två kannelerade halvkolonner i marken, som idag är ingjutna i portvalvet för visning.

Vid det här laget var det stadsarkitekt Kurt Von Schmalensee som ledde arbetet och Johannisborg blev förklarat som byggnadsminne år 1935. Sedan dess har det rustats upp ytterligare år 2007 samt 2012/2013 för att fortsätta att hålla byggnaden i gott skick.

Kurt von Schmalensee gjorde ett utförligt forskningsarbete och gav ut en skrift om Johannisborg. Han menar att hertig Johan ofta har pekats ut som ansvarig för Johannisborgs snabba förfall genom att vara ekonomiskt och strategiskt oansvarig, men att detta troligtvis är en överdriven anklagelse.

Stor skrattmåskoloni

Johannisborg ägs av staten och förvaltas av Statens Fastighetsverk. Området är också intressant för sina naturvärden, som tätortsnära våtmark av en ovanlig karaktär för regionen. Här finns en biologisk mångfald med ett rikt fågelliv, ett tiotal häckade fågelarter och länets största skrattmåskoloni på cirka 500 par.

Marken betas idag av får för att hålla den öppen och inom det kommunala naturvårdsprogrammet röjs sly undan för att behålla våtmarken.

Publicerad den 18 oktober 2024