I kattunfabrikernas spår
I kattunfabrikernas spår
Någon gång i slutet av 1700-talet utbröt lite av en hysteri när hela svenska folket hade fått begär efter en ny modeföreteelse. Alla ville klä sig i färggranna, mönstrade tyger, så kallade kattuner. Dessa kom att driva på den ekonomiska utvecklingen och Norrköping var en stad som omfattades av framgångssagan.
Text Annelie Tollerå
Foto Armémuseum, Victoria and Albert museum, Nordiska museet och Borås museum
Kattuner skulle vi idag kalla bomullstryck och de känns kanske inte precis som en nyhet. Men på 1700-talet gav de både allmoge som adel ett starkt ha-begär efter de förföriskt vackra tygerna. Adeln använde tygerna i tjusiga klänningskreationer, medan bondebefolkningen fick nöja sig med att använda tygerna i mindre plagg, som förkläden, livstycken eller kjolsäckar. De vackra tygerna slog också igenom i heminredningen.
Kattunsfabrik i Norrköping
Ett av de framgångsrika svenska kattunstryckerierna låg i Norrköping i kvarteret Gåsen mellan Nya och Gamla Rådstugugatan. Anläggningen där man blekte bomullstygerna inför färgtrycket låg troligtvis på Strömsholmen, som också verkar ha kallats Bleksholmen. Dock finns flera teorier om var det så kallade Bleket låg. Det kan också ha legat på en numera bortmuddrad holme i strömmen.
År 1793 övertog den judiska köpmannen Jacob Marcus tryckeriet tillsammans med kompanjonen Levi Moses Lamm – son till den framgångsrika kattuntryckarfamiljen Lamm i Stockholm. Efter ett par år flyttade Lamm tillbaka till Stockholm, men för Jacob Marcus hade framgångssagan fått sin start.
Jacob drev kattunstryckeriet under närmare två decennier. När det gick som bäst stod firman som nummer sju när det gäller årstillverkning i Norrköpings textilindustri. Jakob Marcus var en person som kom att få stor inverkan på Norrköpings historia och förekommer i ett antal personbiografier.
Som huvudman för den judiska församlingen i Norrköping företrädde han den judiska gruppen. På julafton år 1790 donerades den Westerbergska gården vid kvarteret Elden till Jacob av greve Axel Löwen. En synnerligen generös gåva, som visar att han måste ha tilldragit sig stor uppskattning.
Judarnas roll i svenskt kattuntryck
I Sverige hade kattunstryckare prövat lyckan ända sedan början av 1700-talet, men mött en kärv marknad. De svenskproducerade tygerna var inte lika färgstarka som de utländska importtygerna. De ratades av kräsna konsumenter som ville se lika tjusiga ut som nere på kontinenten. Inhemsk produktion lyckades aldrig konkurrera fullt ut såhär tidigt.
Branschen var dessutom full av yrkeshemligheter när det gäller tryckteknik, färgkemi och tvättäkthet. Den senaste tekniken i branschen verkade aldrig nå fram till Sverige. Under hela 1700-talet hade politikerna försökt få fart på inhemsk produktion inom ett flertal olika områden. Att Sverige saknade verklig expertis löste man genom att ge privilegier åt olika utländska experter, som man lockade att komma och etablera sina industrier här.
Utvecklade trycktekniken
De judiska kattuntryckarna var duktiga på att vidareutveckla de befintliga metoderna. Oerhört finvävda bomullstyger importerades från Indien och Persien där man hade kontakter och fick till förmånliga handelsavtal. Nu fick kattunstryck sin verkliga storhetstid i Sverige. En våg av innovativa mönster och färgkombinationer kom ut på den svenska marknaden och plötsligt kunde svensk produktion konkurrera med de briljanta importtygerna.
När industrin väl hade fått fart sänktes också priserna och den stora allmogebefolkningen fick plötsligt råd med något som tidigare bara hade omfattat adeln. Detta kallas den stora konsumtionsrevolutionen. Med den nya, stora kundkretsen fick man ytterligare en skjuts i kattunsindustrin.
Den tidigaste trycktekniken innebar att man använde utsirade stämpelblock i trä, så kallade tryckstockar, för att skapa detaljerade mönster på tyget. Mönstren trycktes repeterande över tyget i så kallade rapporter – stämpel för stämpel. Men snart övergick man till att trycka med stora rullar, så kallade valsar, vilket ökade produktionstakten avsevärt. Även färgtekniken upplevde stora innovationer under den här perioden.
Judereglementet
1700-talet var en tid av stora omvälvningar, både ekonomiskt, kulturellt och idémässigt. Upplysningens vindar blåste genom Europa. Under Gustav III:s regeringstid infördes religionsfrihet i Sverige år 1779, vilken dock fortfarande hade en del begränsningar. De judar som kom till Sverige lockades av möjligheten att bedriva handel och utöva sina yrken i ett land som började visa tecken på religiös tolerans.
Trots detta fanns många restriktioner och begränsningar genom det så kallade judereglementet från 1782. Norrköping, Göteborg och Stockholm var de tre städer där judar fick tillåtelse bo och verka. För att överhuvudtaget få möjlighet att bosätta sig behövde man ha ett kapital på 2000 riksdaler, vilket idag motsvarar cirka 800 000 kronor.
Judarna hade bara rätt att färdas mellan städerna om de hade ett giltigt ärende, vilket begränsade deras rörelsefrihet. De var också uteslutna från många yrken, bland annat inom skråsystemet, det vill säga de flesta etablerade hantverksyrken. Detta är förklaringen på varför judiska hantverkare fick vara extra innovativa och det ledde också till att det var de som införde nya och moderna mönster, metoder och tekniker.
Judarna fick inte heller ha statliga eller militära tjänster. Äktenskap mellan judar och kristna var förbjudna och syftade till att hålla judar och kristna åtskilda. Även särskilda judekvarter föreslog, något som dock aldrig realiserades.
Ikoniska militära sjukhuströjor
Ett ovanligt exempel på användning av kattun kommer från Stockholm och ett av familjen Lamms tryckerier. På Armémuseum finns bevarade militära sjukhusskjortor från år 1808, avsedda som nattröjor för arméns sårade soldater. Dessa tröjor är ett av de få bevarade spåren av de judiska yrkesmännen och har i det närmaste blivit ikoniska.
Tygerna är udda i militärt sammanhang och det berodde på materialbrist under nödåret 1808. Hypotesen är att man sydde tröjorna av det material som man kunde få fram. 5000 tröjor ska ha levererats till arméns sjukvård, men det är oklart hur många av dessa som varit i kattun. Även innertältväggar syddes i kattun under nödåren. Huruvida Norrköpingsfabriken har varit med och levererat dessa tyger är tyvärr okänt. Dock står det klart att Jacob Marcus har varit inblandad i leveranser till armén i Finland.
Judiska jubileumsåret 2025
År 2025 är ett judiskt jubileumsår. Det firas för att uppmärksamma den judiska minoritetens bidrag till det svenska samhället. År 1775 etablerades den första judiska församlingen i Sverige.
Under 2025 kommer många evenemang genomföras i hela Sverige, som utställningar, föreläsningar, konserter och andra kulturella aktiviteter som lyfter fram den judiska kulturens betydelse och dess roll i att forma det moderna Sverige.
Sommarutställning i S:t Olai kyrka
Under sommaren visas en utställning i S:t Olai kyrka, som handlar om judiskt kattunstryck. Utställningen ingår i det judiska jubileumsåret 2025.
Publicerad den 23 april 2025
