Dans vid festplatserna

Seden att besöka en källa kan man härleda till katolsk tid och det finns teorier om att källorna i ännu äldre tid kan ha använts som forntida offer- eller kultplatser. Ofta var källorna tillägnade något helgon, till exempel Sankt Erik  eller Sankt Olof.  

Efter besöket vid källan blev det dans på någon loge eller festplats i närheten och det festades natten lång. I det gamla bondesamhället var detta en av sommarens festligaste tillfällen med stor trängsel vid källorna, som hade lövats och smyckats med blommor, liksom festplatserna.

Vardagen som missionstid

Trefaldighetsdagen kan ha sitt ursprung i den romersk-katolska Trinitatisfesten, som funnits sedan 1300-talet. Till grund för denna fest ligger tanken att, då julen betraktades som Faderns högtid, påsken som Sonens och pingsten som den Helige Andes , så skulle firandet av dessa avslutas med en fest till hela den heliga treenighetens ära. 

Efter alla de stora kyrkhögtiderna jul, påsk och pingst kan det kännas skönt att nu få slappna av och gå in i en somrig vardagslunk. Vardagstid är inte alls fy skam. Trefaldighetstiden är också att betrakta som en missionstid. Sedan 1983 kallas söndagen även för ”missionsdagen”, med tonvikt på att Gud nu sänder ut sin församling att verka i världen.

Fotograferingen är genomförd i historiska kläder vid Trefaldighetskällan i Krokek. En källa som fortfarande är i bruk och där det ibland firas friluftsgudstjänster.