Mats Willner har bara arbetat som verksamhetsutvecklare på IFK i några månader när vi träffar honom, men är en välkänd person för alla som vistas här. För Mats är IFK Norrköping ett engagemang på livstid. Hans stora vision är att koppla ihop sporten med den övriga omvärlden på ett ännu tydligare sätt. Sporten ska inte vara en egen värld, resonerar han, utan en naturlig del av vad som händer i Norrköping. Gärna kopplad till sammanhang som kanske är lite oväntade.
Anders har avslutat morgonens sändning av Nyhetsmorgon. Han tar emot i TV4-huset i Stockholm, räcker fram en stadig hand till hälsning och fyrar av ett stort leende. Det märks att han är en omtyckt kollega. Han hälsar glatt på alla han möter i korridorerna. -Jag fick inte en bra start i Norrköping tyvärr. Jag var en utböling som pratade annorlunda och var annorlunda. Jag kunde inte “språket”. Dialekten var konstig, tyckte jag. På den tiden var acceptansen väldigt låg mot den som inte riktigt passade in i mallen. Trots att Anders och Norrköping fick en tuff start så är ändå Norrköping idag “hans stad”.
När Jan ”Hella” Hellström nyligen gick i pension efter 15 år som kundansvarig på Norrköpings tryckeri, numera TelloGruppen, blev det en veritabel känslostorm på hans inlägg på LinkedIn. En gång firad fotbollsstjärna i IFK Norrköping, kan man nog med belägg påstå att Hella är en älskad stadens son.
Karin Milles är tillbakaflyttad till Norrköping, staden där hon växte upp. Hon flyttade ifrån när det var dags för studier och lämnade en stad som på den tiden hade dåligt självförtroende. —När jag kom tillbaka till Norrköping blev jag så imponerad av vad som hade hänt med staden! Hur duktiga man varit på att ta hand om den äldre kulturmiljön och samtidigt bygga en modern stad i framkant. Här utvecklas områden på ett klokt sätt, tillsammans med byggherrar och många luckor har också lagats sedan rivningsvågen på 60-talet. Att få bidra till att forma våra gemensamma livsmiljöer känns betydligt mer meningsfullt än att rita ett snyggt hus. —Vi har en av Sveriges vackraste städer, tycker jag personligen. Norrköpings innerstad är helt unik. Och Inre hamnen kommer att sätta Norrköping på världskartan som arkitekturstad, menar hon.
De flesta Norrköpingsbor har någon typ av relation till Kolmårdens djurpark. Många har också hört namnet Karmfalk, om inte annat i relation till skola och utbildning. Vi möter Christine Karmfalk, VD på Kolmårdens djurpark och Skara Sommarland.
Nikolaj Majorov är en av den svenska konståkningens klarast lysande stjärnor. Efter en galen säsong tar han nu sikte på nya utmaningar. Vi träffas i Himmelstalundshallen för att prata om covidisoleringen, OS-debuten, rubrikerna i The New York Times och flytten till Norrköping.
Det är svårt att inte bli helt golvad av den passion som Benjamin Prom utstrålar för sitt yrke som polis. I våras larmade han om situationen för ungdomar i Norrköping city. Trots att yrket kan innebära stora risker har han inte ångrat sitt yrkesval en sekund.
Talmannen Andreas Norlén är optimist och tänker alltid att det går att hitta vägar framåt även i svåra situationer. Han tycker att det är viktigt att visa för svenska folket att demokratin fungerar även i svåra tider och vid allvarliga samhällskriser. En av Andreas stora hjärtefrågor är demokratin. Han och de vice talmännen har varit på turné över hela Sverige för att berätta om demokratins historia och vikten av den. Men han ser också att det finns hot och utmaningar i samhället. Andreas vill uppmana människor att gå och rösta och att på så sätt värna om demokratin. – Vi får inte glömma att de allra flesta människor i Sverige står upp för demokratin och tror på den, påpekar Andreas. Internationellt sett har vi ett väldigt högt valdeltagande i Sverige. Ja - det finns extremister som bekämpar vår demokrati - men även om de märks och hörs så är de i klar minoritet.
Vänlig, vältalig, intelligent, reflekterande samt uppspelt med en viss förskräckelse. Ord som kan användas för att beskriva personen jag möter i Erik Elias Ekström. Vad han själv tänker om detta återkommer vi till. Denna ofrivilliga idol som är tacksam över att kunna vidga utrymmet för hur man kan vara som man, men gärna vilar då [...]
Eva Lundgren Stenbom bor i ett gammaldags falurött hus i Röda Stan, precis längst ut i ytterkanten av området, alldeles bredvid spårvagnsspåret. På andra sidan ligger Marielund, som då räknades som ett utsatt område, med sina betongkomplex. Skillnaden kunde inte vara större. Det är en unik plats, där gränsen mellan de två karaktäristiska områdena endast skiljs åt av ett spårvagnsspår. Hon berättar om när familjen först flyttade till Röda stan för lite mer än 20 år sedan. Vid en träff med ett antal boende i området var det några som vittnade om att de absolut inte ville att deras barn gick igenom Marielund på väg hem. Eva reagerade på uttalandet. – Är det så här vi ska ha det i samhället?, tänkte jag. Det kändes inte bra. Jag ville inte gå med på det. Hon har skaffat kontakter, vänner och bekanta i många länder. Tanzania ligger henne särskilt varmt om hjärtat. Där är hon också med och driver olika projekt för människor med albinism. – En gång sa en person till mig: “You may look swedish, but you are african by heart”. De orden blev jag så glad över. Jag älskar Afrika och vill absolut resa runt och upptäcka många av de afrikanska länderna.
© Svenska kyrkan i Norrköping | Hantering av personuppgifter
Hemsida av Bishop Media
