Är det inte märkligt hur man varje år, fast att man vet om det och tänker att "i år ska jag hinna med att se när det går från brunt till grönt", och likväl så är träden kala och krokusar tittar upp ena dagen och nästa är det plötsligt löv på alla träd. En yster och limegrön grönska. I vårens tid får man försöka anamma lite "Ferdinand-stunder", där man bara sätter sig ner och tittar på allt det vackra. Ser sig om, insuper doften och ljuden av nyvakna insekter och livsglada fåglar. Det gör gott, både för den som möter våren i lycka och den som är tyngd av bördor. Vi kan komplettera WWJD (What would Jesus do?) med WWFD (What would Ferdinand do?)