Vi träffas på Cornelias kontor vid Linköpings universitet i Norrköping. Rummet är ljust och utanför fönstret skiner solen över hustaken. Hon har bott i Norrköping i ganska precis ett år nu, förklarar hon medan hon flyttar runt några stolar. På universitetet har hon jobbat sedan 2022.

Tidigare var hon lärare i svenska och engelska på högstadiet. Med tiden så började hon intressera sig för teknologi i skolan och digitala lösningar i klassrummet. Det hela slutade med att hennes rektor anmälde henne till ett forskningsprojekt på LiU om digitalisering i svenskämnet.

– När det var klart så tyckte jag att det var tråkigt att inte få fortsätta. Då började jag kika runt på olika doktorandtjänster och sen dök den här tjänsten upp. Så i grund och botten så handlar det om att jag var intresserad av ny teknologi och hur man använder den i skolan. Och så hamnade jag här och det är superspännande!

Vad är AI?

Artificiell intelligens (AI) är en slags konstgjord intelligens där datorsystem försöker efterlikna den mänskliga hjärnan. Det kan handla om att skaffa information, se samband eller dra slutsatser. På senare tid har diskussionen handlat mycket om språkmodellen CPT-4, en avancerad språkmodell som använder djupinlärning för att skapa människoliknande innehåll. Men vad som klassas som AI har varierat med tiden.

– AI kan delas in i massa olika grenar och innebära en massa saker, menar Cornelia. Men det man tänker på främst är kanske att den kan lära sig själv. Utveckla sig på egen hand. Sen är det inte så med all typ av AI, men det skulle kunna vara en definition.

Förutfattade meningar

Just nu arbetar Cornelia med att granska rådgivande texter till policyskapare. Hon tittar på rapporter från stora organisationer som innehåller råd kring vad man bör tänka på när man skriver policys om AI. Det är ett väldigt ungt forskningsområde så åsikterna är ganska spretiga, förklarar Cornelia.
En kritik som lyfts fram av bland annat UNICEF är frågan om bias. Att man i en algoritms data får in oönskade förutfattade meningar som riskerar att missgynna eller diskriminera vissa grupper.

– Det är svårt med den data som vi använder för att träna AI, eftersom den per definition är färgad av samhällets fördomar. Det blir en slags spegling över hur vårt samhälle ser ut. Vi måste aktivt jobba med att få in en bredare representation i modellen. Exakt hur det ska gå till vet vi inte men det jag kan säga är att forskarvärlden är överens om att ett av de prioriterade områdena just nu är att minska och förhindra bias inom AI.

Fusk i skolan

Men AI bjuder också på många möjligheter, skyndar hon sig att fylla i. Inte minst inom skolan. Men det skulle också kunna bli väldigt mycket mer och nytt arbete för lärarkåren att ta sig an. Det märks tydligt att skolan och lärarnas situation ligger Cornelia lite extra varmt om hjärtat. Vid frågan om att fuska med AI lyser hon upp som en sol.

– Men det är också en så himla intressant grej! Jag jobbade som lärare i tio år i högstadiet och jag skickade väldigt sällan hem en skrivuppgift med mina elever. För att jag ändå inte vet vem som har skrivit den om de suttit hemma. Det kan lika gärna vara en förälder som skrivit allt då.

Teknikutveckling stressar

Det uppstod snabbt en stressad stämning inom lärarkåren när fusk med AI diskuterades. En klassisk reaktion när det kommer till just teknikutveckling, menar Cornelia.

– Det blir läskigt för att man inte vet var det kommer att ta vägen. När datorn och internet kom så var det samma sak. Historiskt så har ju de här stora genombrotten ofta orsakat ganska mycket stress och stora frågor. Man känner automatiskt stress kring det för att det är okänt.

Just artificiell intelligens är särskilt speciellt eftersom det känns helt nytt. Vi saknar referenspunkter och då blir det lätt en dystopisk stämning, fortsätter hon. Men hur vi pratar om teknik påverkar också hur vi utvecklar den. Så man får inte vara för alarmerande.

Används redan i vardagen

Det är lätt att se på AI som något främmande och nytt. Men sanningen är att vi redan använder rätt mycket AI till vardags. De flesta har en smartphone och många använder sociala medier, förklarar Cornelia.

– AI används i massa olika delar utav samhället. Det används till exempel för att tipsa om nytt innehåll på nätet. TikTok, som är en väldigt populär plattform, anpassar hela flödet efter vilken video man har interagerat med och anpassar egentligen allt innehåll efter ens eget intresse. Om du använder internet så kommer du bli tipsad om olika saker beroende på var du varit inne förut.