Kärleken till film
Kärleken till film
2011 slog Cnema upp portarna till sina nya lokaler och sedan dess har norrköpingsborna kunnat ta del av kvalitetsfilm och kulturupplevelser från hela världen. Vi träffade Simona Macuh och Elin Bennett, program- och publikansvariga på Cnema, för att prata om kärleken till filmen, bions framtid och en sverigeunik verksamhet.
Text Matilda Eklöf
Foto Niclas Fasth
Simona och Elin möter upp i den hemtrevliga foajén. Sammetssoffor samsas med gamla radioapparater, klättrande växter och rader av filmaffischer inför kommande visningar. Kanske en annorlunda framtoning för en biograf, men så är Cnema också unik i Sverige. Biografen ägs av Norrköpings kommun med syfte att berika film- och mediekulturen i Norrköping och Östergötland.
– Intresse för film har alltid varit stort i Norrköping, börjar Simona. Jag tror att det var det som gjorde att kommunen till sist vågade satsa på att starta en renodlad biograf. Intresset och efterfrågan fanns redan där.
Cnema startades för tio år sedan men redan 1969 rullade föregångaren Bio Harlekinen igång projektorn vid Norrköpings konstmuseum. Harlekinen startades som ett komplement till dåtidens biografer med tanken att visa smalare film som inte gick upp på de vanliga biograferna. Visningarna skedde på Norrköpings konstmuseum och blev med tiden en stor succé. Simona jobbade i biljettkassan på Harlekinen och minns med glädje det stora intresset från norrköpingsborna.
– När jag jobbade på bio Harlekinen så var det ofta kö ända ner på gatan. Det var helt galet. Vi fick köra flera visningar per kväll och det var fullsatt.
Tioårsjubileum
2011 slog Cnema upp portarna i sina nya lokaler mitt i industrilandskapet, ett stenkast ifrån universitetet och Strömmen. Kommunägd och med tre salonger, film- och medielabb, animationslabb, inspelningsstudio och fokus på filmundervisning för unga är Cnema en unik verksamhet i Sverige. Att det gått att genomföra tror Elin beror mycket på Norrköping som stad.
– Det är en kulturintresserad stad och för den som är intresserad av film, både att se och skapa, har Norrköping så mycket att erbjuda. På många sätt är det lättare att skapa film här än i många andra större städer. Det är så nära till allt. Vi har både Film i Öst och Norrköpings filmfond i stan så det är lätt att diskutera och få hjälp. Allt finns samlat.
– Nu tio år senare kan vi säga att Cnema är en succé, fyller Simona i. Det är en fantastisk plats och det händer så mycket roligt här. Ur en demokratisk synvinkel är det så viktigt. Film är ett otroligt medium på så många sätt. Röster från olika grupper får göras hörda, det är det fantastiska med film. Det är helt underbart att Norrköping är så generöst med kultur och film.
En bransch i förändring
Under pandemin har Cnema, precis som mycket annan kulturverksamhet, haft stängt för besökare. Under tiden som den publika verksamheten pausats har de funderat och diskuterat mycket kring hur framtiden kommer att se ut i det nya medielandskapet som har växt fram under de senaste åren. Det har varit en spännande djupdykning som gett dem många nya insikter.
– Biobranschen har förändrats mycket den senaste tiden, och under pandemin har det gått rekordsnabbt, förklarar Elin. Tidigare gick filmerna alltid upp exklusivt på bio först och det tog ganska lång tid innan de släpptes till hyr- och streamingtjänster. Men pandemin har ruckat på det upplägget helt. Så vi har fått fråga oss själva varför vi gör det vi gör och hur vi kan fortsätta framåt.
Att få grotta ner sig i frågorna har gett mycket, berättar hon. De har pratat med andra i branschen, gjort framtidsspaningar och även tittat bakåt. En helt ny arbetssyssla som gett perspektiv. Exakt hur det kommer se ut framåt är svårt att svara på, men båda är säkra på att biografen kommer ha en roll att fylla även i framtiden.
– Det är inte första gången folk pratat om ”biografens död” eller ens första gången en pandemi drabbat biograferna. Spanska sjukan i början av 1900-talet påverkade exempelvis biograferna mycket. Men biograferna har alltid hittat nya sätt att komma tillbaka.
Till för besökarna
Cnema driver en bred verksamhet där det ska finnas något för alla. Vad besökarna tycker och tänker är grundpelaren i hela verksamheten. Simona förklarar att det alltid finns i bakhuvudet och att det därför genomförs publikundersökningar varje år. Allt för att hålla en bra kontakt med biografens besökare och ta fram ett bra program.
– Cnema har en väldigt bred målgrupp. Det är ett stort jobb att nå alla och kommunicera det vi gör. Vi har alltifrån seniorvisningar till barnfilmsfestivaler, galapremiärer och filmverkstäder. Snart arrangerar vi till exempel en stor filmfestival för extremsport. Det är stor variation och det är det som är så roligt.
En mötesplats för filmälskare
När till sist den nästan obligatoriska frågan kommer, om vilken som är den bästa filmen de har visat, blir det tyst ett tag och det funderas ordentligt. Elin är den första som bryter tystnaden.
– Min favorit måste nog ändå vara ”Min pappa Toni Erdmann”. Det är en sådan där film som gör att när man sett den så bara älskar man alla människor efteråt. Den är helt fantastiskt absurd och rolig.
Simona håller med och funderar sedan lite till på sitt eget svar. Det är svårt menar hon, för de har visat så mycket bra genom åren.
– Men en speciellt stark upplevelse var ändå när vi hade Dirty Dancingsingalong. Vi blev helt chockade för vi trodde inte att någon skulle våga släppa loss, men alla stod och sjöng ihop och filmen kom till liv igen. Det är ingen ny film men det var ett nytt sätt att uppleva den. Det var fint.
– Det är ett drömjobb vi har, säger Elin och skiner upp. Att få sitta och välja film, fundera på hur vi ska kommunicera det och nå en publik. När man lyckas skapa ett sammanhang där människor kan träffas och prata om film – det är det allra bästa. Simona instämmer och fyller i:
– Precis! När man känner att folk kommer hit för att de ser biografen som en träffpunkt för likasinnade, en mötesplats för alla som älskar film. Då känns det riktigt bra inombords.
Publicerad den 5 november 2021
