Påskens drama

Påskens drama

När påsken närmar sig blir kyrkorna fyllda av påskens drama. Från skärtorsdagen till påskdagen lyfts händelserna kring Jesus väg till korset på olika sätt. Vi möter prästerna Björn Larsson och Magdalena Johansson och pratar påsk.

Text Annelie Tollerå

Foto Niclas Fasth

Påsken är en tid då vi uppmärksammar händelserna kring Jesus väg till korset. Det är verkligen ett drama, säger Magdalena. Man tänker inte alltid på att kyrkan faktiskt är en dramatisk plats, men det är den. Jag gillar påsken, men jag vill tillägga att jag älskar hela kyrkoåret, säger hon med entusiasm. Kyrkoåret har en så stor variation av tradition och teman. Det tar upp frågeställningar att ha med sig genom livet – glädje, sorg, längtan, tvivel. Det är en härlig hjälp till att leva.
–När det gäller påskspel brukar jag alltid få spela Jesus, skrattar Björn och nyper lite i sitt långa hår. Med skägg och långt hår går det nästan inte att undvika.
I Bibelns berättelser drog sig Jesus undan till öknen under 40 dagar innan påsk för att meditera. Tiden innan påsk kallas fastan och återspeglar den perioden.

Facebookfasta

-Fastan tog man allvarligt på förr, säger Björn, men idag bryr sig nog de flesta människor inte om den. Ändå märker vi att fastan kommer tillbaka lite idag och att människor gärna vill uppmärksamma den. Att till exempel facebookfasta är något som har blivit populärt, konstaterar han. Rent allmänt är fastan en period för eftertänksamhet. Man kan ta ett steg tillbaka och reflektera över sitt liv. Att prova att avstå från något kan vara nyttigt i ett samhälle där vi lever i ett överflöd.
–Dagarna innan påsk får vi möjlighet att följa med i Jesus väg till korset i våra gudstjänster i kyrkan, berättar Magdalena. På skärtorsdagen kommer mycket folk till kyrkan, säger hon. Då uppmärksammas den sista måltiden som Jesus delade med sina lärjungar. Skärtorsdagsmässan kan vara en gudstjänst som man blir gripen av. Altaret dukas av och blir helt naket, ljusen släcks. Gudstjänsten slutar med att det är mörkt och stilla och endast ett ljus, kristusljuset lyser. Att få begrunda sorg och smärta kan vi få behöva i ett samhälle där allt rusar på i högt tempo. Sorg och smärta har en tendens att aldrig få ta tid och plats.

Fem rosor på altaret

Björn berättar att man i många kyrkor lägger fem rosor på altaret på långfredagen. De ska symbolisera Jesus fem sår. Altaret fortsätter att vara avklätt och även den här gudstjänsten kan vara väldigt stark.
Gudstjänsten kan vara utan musik och ibland inte ens klockringning på långfredagen. Förr var det vanligt att man var svartklädd den här dagen.
–Det är inte helt ovanligt med människor som gråter i gudstjänsten, säger Magdalena. Vi får följa Jesus i hans lidande. Man blir lätt gripen. När man läser ur Bibeln att Jesus ger upp andan blåser man också ut kristusljuset.
–På påskafton har påsknatts-mässan blivit en stark tradition, åtminstone i Norrköpings innerstad, säger Björn. När midnatt går mot påskdagen avslutas mässan. Man säger “Han är uppstånden, han är sannerligen uppstånden!” och får åter fokusera på glädjen och hoppet. Ofta tänder och delar man ljus under påskdagens gudstjänst. Det tända ljuset symboliserar att Kristus har återuppstått.

Passionstiden

Varför kallar man perioden för passionstiden?, frågar jag.
–Direktöversatt betyder passion lidelse eller lidande, berättar Björn. Det syftar på Jesus smärta.
–Man kan koppla ihop passion och smärta, konstaterar Magdalena. Visst innehåller kärleken också smärta. Det kan göra ont att älska någon. Kärlekens väg och smärtans väg kan vara densamma.
–Att gå smärtans väg precis som Jesus har varit en stor poäng i kyrkan genom tiden, säger Björn. Att få uppleva det Jesus upplevde. Att ta sitt kors och följa Jesus.
–Det är en passion att följa Jesus, inflikar Magdalena.

Var finns himmelriket?

Vi pratar en stund om den obegripliga tanken att en människa skulle kunna återuppstå från döden. Om man kommer till ett himmelrike, var kan det tänkas finnas?
–Det finns många saker vi inte begriper, säger Magdalena. Behöver det ens finnas något svar? Hur begriper man att ett frö kan gro och växa upp till en blomma? Hur förstår man att universum är oändligt?
–Jesus säger att himmelriket finns mitt ibland er, konstaterar Björn. Man kan fundera på vad han menar. Det finns dessutom olika översättningar av den meningen. Det är ett klurigt uttryck som är svåröversatt. Det kan översättas som att himmelriket finns “inom er” eller “mellan er”. För mig blir det en stor skillnad.
–Att himmelriket skulle uppstå mellan oss, i vår relation kan man fundera på, säger Magdalena. Vad sker i interaktionen mellan människor?. Det är i samtalet mellan oss som något uppstår. När vi pratar så får den här berättelsen liv. Vi delar den emellan oss. Det kanske inte finns något färdigt svar på exakt hur uppståndelsen gick till eller exakt var himmelriket finns. Vi präster har inte ett facit och kan peka på var himmelriket ligger, om det ens är en plats. Men vi får prata om det och göra oss tolkningar. För mig är det en stor poäng.

Mängder av symbolik

Berättelserna om hur Jesus korsfästs och återuppstår är några av de mest kända berättelserna i världen. Fyra evangelister har återberättat händelserna; Matteus, Markus, Lukas och Johannes. Evangelium betyder glädjebudskap på gammalgrekiska. Berättelserna är koncentrerade och fulla av symbolik.
–I nästan varenda mening finns något som man kan stanna upp och fundera på, säger Magdalena. Det finns hur många lager som helst. Att Jesus dog för våra synder är en stor fråga.
–Ett tag var det inte modernt att prata om synd, fortsätter hon. “Plocka bort syndabekännelsen ur gudstjänsten, så blir det lite smidigare”, menade några. Det är inte modernt att skuldbelägga. Men att prata om synd har också kommit tillbaka och det måste vi kunna göra.
–Det är att vara människa att göra misstag, konstaterar Björn. Och att våga erkänna att man gör misstag.
–Jesus som offerlamm är en bild som vi inte är så vana vid idag, fortsätter Magdalena. Men för de människor som levde på Jesus tid var det en högst verklig bild eftersom man fortfarande levde i offerkulten och offrade djur i templet. Man gjorde kopplingen att offer skulle blidka Gud och rentvå människan. Jesus kunde man se som det ultimata och slutgiltiga offret. Han tog all synd.

Porten mot Gud

När Jesus dog brast förhänget som hängde i templet, berättar Björn. Bakom förhänget föreställde man sig att där fanns Gud, högst påtagligt. Ingen fick gå in, det var så heligt. Endast översteprästen fick gå in dit en gång om året, med ett snöre runt vristen så att man kunde dra ut honom om han svimmade. Berättelsen om förhänget som brister är en stark symbolik. Porten mot Gud stod plötsligt öppen för alla.
–Jesus lämnar efter sig en måltid, säger Magdalena. Nattvarden – enkelt bröd och vin som delas mellan oss med påminnelse om att vi hör ihop och ska leva i fred. Vi minns och sänds att berätta för andra om Jesu kärlek. Påskens berättelse är berättelsen om själva den kristna gemenskapen. •

Vill du läsa mer om påskens traditioner?
Läs på: www.svenskakyrkan.se/påsk

Publicerad den 27 mars 2021

Hej livet nr 1 2019

Tema: Passion

Med temat passion får vi i detta nummer får vi bland annat möta Olle Tholen på Crazy Pictures, besöka ett kloster och träffa Sara Bley från Hela Svrige bakar.