Suicide Zero är en ideell organisation som grundades 2013. De arbetar för att minska självmord i Sverige och för att sprida kunskap om psykisk hälsa. Eva Wedberg är sedan ett halvår tillbaka tillförordnad generalsekreterare på Suicide Zero. Hon har varit aktiv inom organisationen länge, först som ideell och nu som anställd.

Vi ses digitalt på en av årets kanske sista sommardagar. Ute börjar löven att gulna men i den digitala bubblan råder en varm stämning redan från start. Eva är engagerad och det märks att hon brinner för det vi talar om. Och tala om det, det borde man göra mer menar hon.

– Vi har blivit mycket bättre på att prata öppet om självmord och psykisk ohälsa. Man hör till exempel fler offentliga personer i media som berättar om psykisk ohälsa och om hur de mår. Jag tror på den öppenheten. Att vi talar om det öppet. Det är viktigt.

Män och självmord

Varje år dör runt 1500 personer i självmord i Sverige. Av dem är cirka 70 %, eller två tredjedelar, män. Det förhållandet har legat kvar stadigt under många år.
– Siffran skiljer sig något beroende på var i landet man tittar. I glesbygden är skillnaden större medan det är lite jämnare i städerna. Men generellt är två tredjedelar av alla som tar sitt liv i Sverige män. I alla åldersgrupper.

Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten så har självmordstalet i Sverige minskat under de senaste 20 åren i de flesta åldersgrupper, förutom bland unga. Den allra största riskgruppen hittar man dock bland män över 85 år. För många kan det kännas överraskande att den problematiken finns hos äldre, menar Eva.

– Det finns många riskfaktorer som tillkommer när man blir äldre. Man kanske har en känsla av man levt sitt liv och inte har någonting kvar. Man kanske har förlorat sin livskamrat eller fått kroppsliga krämpor som är jobbiga. Man kanske inte har någon fritidssyssla och känner sig isolerad. Det här är något som det inte talas så mycket om, så det är klart att det kan kännas överraskande.

Obehandlade depressioner är en risk

Dubbelt så många män jämfört med kvinnor begår alltså självmord i Sverige. Tittar man på självmordsförsök så är dock siffran den omvända. Vad det beror på är inte helt klarlagt,
förklarar Eva.

– Fler kvinnor än män försöker ta sitt liv men fler män begår självmord. Det har forskats en hel del på den här skillnaden och det går att se vissa faktorer, exempelvis att män tenderar att välja våldsammare metoder som ofta leder till ett fullbordat självmord. Män har i större utsträckning också en missbruksproblematik i botten vilket är en annan riskfaktor. Men man kan också se att män som är deprimerade i större utsträckning är obehandlade för det.

När man tänker på en depression så föreställer man sig ofta de klassiska psykiska symptomen, som nedstämdhet, ångest och låg motivation. Men en depression kan också yttra sig i fysiska symptom, som ont i kroppen eller huvudvärk. När män väl söker sig till vården är det oftare på grund av de fysiska symptomen snarare än de psykiska. Det kan göra att det kanske inte alltid framgår att symptomen grundar sig i psykisk ohälsa, förklarar Eva.

– En del läkare kan se igenom det men det kanske inte framgår för alla. Det leder i grunden till att män som är deprimerade i större utsträckning är obehandlade. De kan ha en depression men söker sig till sjukvården för att de har ont i ryggen till exempel. Man söker för någonting helt annat än det som är det egentliga problemet.

Sociala nätverk ger stöd

En annan faktor som kan spela in är att kvinnor i större utsträckning har ett socialt nätverk och människor omkring sig, fortsätter Eva.

– Män blir oftare ensamma vid skilsmässor medan kvinnor har ett socialt nätverk att falla tillbaka på. Generellt är män också mer känsliga för förändringar i livet och har i allmänhet svårare att prata om känslor. Det är några faktorer, men det förklarar inte allt.

Just förändring är en stor riskfaktor när man talar om självmord. En skilsmässa, att gå i pension, att flytta, att skaffa ett nytt jobb, ekonomiska problem, ensamhet eller att drabbas av sjukdom kan vara utlösande faktorer. Även personliga drag och vad man bär med sig från livet spelar in. Det finns lika många sätt att hantera en situation som det finns människor.

– En del kanske kan göra upp en plan och agera på den, medan en del har svårare att sortera när problemen uppstår. Det finns inget rätt eller fel i hur man reagerar. Vi har alla olika förutsättningar och skörheter.

Om du mår dåligt

Jag frågar Eva om det finns tecken som man kan vara uppmärksam på hos sig själv. Hur vet man att man är deprimerad?

– Det kan vara svårt att själv känna igen tecknen på att man går igenom en depression. Det finns ofta ingenting konkret fysiskt att ta på. Det kan yttra sig fysiskt också men oftast är det en allmän olustkänsla. Det finns de klassiska symptomen som minskat intresse för sånt man tidigare tyckt har varit roligt, svårt att sova, minskad matlust, att man inte vill träffa människor och en allmän känsla av att man inte är värd någonting. Men det finns även symptom som man kanske vanligtvis inte förknippar med en depression, förklarar Eva.

– Jag trodde länge att en depression var när man låg i ett mörkt rum med fördragna persienner och stirrade i taket, men en depression kan också yttra sig i en enorm rastlöshet där man har svårt att besluta om saker. Man kan också bli lättretlig och tycka att alla i ens närhet är hopplösa. På det sättet kan man driva bort människor och bli ännu mer isolerad och ensam.
Eva understryker att man inte nödvändigtvis behöver vara deprimerad bara för att man har någon av de här känslorna.

– Vi har alla svackor ibland och det är helt normalt. Men om känslorna håller i sig i mer än två veckor, eller om man prickar av flera av symptomen, så kan man misstänka att man har en depression. Då bör man prata med någon och söka hjälp.