Slöjd, en viktig del av skolan
Slöjd, en viktig del av skolan
I våras kom ett larm från sveriges slöjdlärare. Röster höjdes om att barn inte längre kan klippa med sax eller knyta en knut. Barnens finmotorik håller på att bli allt sämre. Vi sökte upp textilslöjdslärare Therés Dahl på Sandbyhovsskolan för att ta reda på mer. Det blev ett samtal om slöjdens värde men också vad det innebär att vara människa och vilket samhälle vi vill ha idag.
Text och foto Annelie Tollerå
Therés tar emot i Estethuset i Sandbyhov, som är ett nybyggt hus för de estetiska ämnena. Här har hon fått inreda slöjdsalen från grunden till den relativt nystartade skolan. Hon öppnar upp skåp och lådor och visar upp färgglada tyger, garn och andra material. På väggarna och hyllorna lyser elevernas alster upp rummet.
-Tyvärr vill inte alltid eleverna ta hem sina alster, berättar Therés. Det tycker jag är ledsamt. Man märker att de inte alltid är stolta över sina arbeten och detta trots att alstret har blivit estetiskt tilltalande och jag ser att eleven har gjort sitt bästa.
Förklaringen tror Therés är att vi idag är vana vid att se saker som är fabriksgjorda och perfekt symmetriska. Det som vi tycker är estetiskt tilltalande är massproducerat och valt ur en inredningskatalog från IKEA.
Att värdera det handgjorda
Det kan ta tid att öva upp blicken för att uppskatta något som är handgjort och inte helt perfekt. Egentligen borde det handgjorda värderas högre, precis som det har fungerat genom hela mänsklighetens historia, menar Therés. Då var det den tid, möda och skicklighet som man la ner som höjde värdet.
När man tittar på plagg som finns på museer kan man ofta se skarvade plagg och sömmar som inte är helt perfekta. Men när vi kommer till början av 1900-talet blir det mer perfekta stygn även i handsömnaden. Troligtvis har det att göra med att man ville efterlikna symaskinens sömmar, som kom på slutet av 1800-talet. Från och med nu blev det maskingjorda idealet.
-På marknader kan man ibland fortfarande köpa handstickade vantar för några tior. Just för att det inte är fabrikstillverkat och inte perfekt så tänker man att de inte är värt så mycket.
Pysslas mindre
Hur är det med barnens kunskaper i att klippa med sax? Håller du med om larmet?
-Ja, absolut, det gör jag. När jag syr plagg med mina åttor är ett av de stora problemen att man inte kan klippa ut mönsterdelarna på ett bra sätt. Och då blir det problem att sy ihop dem sedan. Att klippa i tyg är en helt annan sak än att klippa i papper. Men ibland ser jag elever som har svårigheter att också klippa i papper. Det kan bli väldigt jackigt.
Therés har flera andra exempel. Att trä en nål är inte alltid helt enkelt. Att brodera är också något som kan vara svårt. Hon har märkt en snabb försämring under de senaste åren och har flera gånger fått förenkla och planera om undervisningen.
-När vi broderar är det, särskilt pojkar tycker jag, som har svårt att få till det. Det blir klumpigt och grovt. Små fina stygn har många svårt med.
Det är inte helt klarlagt varför barnens rörelseförmåga har försämrats, även om det finns vissa internationella studier som visar att så är fallet. Det behövs fler forskningsstudier för att förklara det. Therés har funderat på möjliga orsaker.
-Jag tror på att det pysslas mindre i hemmen generellt. Med allt annat som barnen kan välja på så är det allt färre som skapar med händerna. Självklart lockar skärmen och många tror att man övar upp finmotorisk förmåga med dataspel. Men det är en helt annan sak och tränar inte samma centra i hjärnan.
Handens intelligens
Man har olika intelligenser och den så kallade handens intelligens en av dem. Idag prioriterar samhället typiskt de teoretiska kunskaperna.
-Det är något som jag pratar med eleverna om. Att motivera varför man ska hålla på med händerna. Eleverna ifrågasätter många gånger varför de ska ha slöjd överhuvudtaget och menar att de inte kommer att ha nytta av det. Jag brukar förklara att vi vill att våra läkare ska kunna sy ihop oss snyggt. Men eleverna verkar ha svårt att kunna göra den kopplingen.
När man jobbar med sina händer så sker mycket i hjärnan. Det är mycket mer man gör än att bara utföra moment och sy ett plagg. Skapandet verkar vara något djupt grundläggande i oss. Att vi har förmågan att skapa tycks vara förutsättningen till att vi först kunde utvecklas till människor.
-Vi mår bra av att skapa med händerna. Det är kreativt att formge. Att få använda sin fantasi och att få förverkliga en idé. De flesta ämnen på skolschemat är teoretiska. Men alla elever mår inte bra av pressen i skolan och har kanske inte den teoretiska fallenheten. Att få jobba med händerna kan göra att vissa elever får glänsa.
Bra stresshantering
Om man har svårigheter i skolan, till exempel dyslexi, ångestproblematik eller ADHD, så kan slöjd vara en befrielse.
-Att hantverka kan vara en jättebra stresshantering. Jag har haft fall av elever där jag har känt att jag verkligen har fått göra skillnad. Det finns elever som av olika anledningar har svårt att sitta i klassrummet. Jag brukar kunna samla ihop material så att de kan få sitta på annan plats. Det behöver inte bli stora resultat eller värsta grejen av det. Men det är verkligen bra att kunna få sitta och arbeta med händerna för många. Jag skulle önska att ännu fler förstod vilken resurs slöjdandet och handarbetet kan vara.
Slöjd är ett ämne som jag känner blir bortprioriterat ibland. Politiker förstår inte vidden av det här larmet. Therés tror att det kan komma att bli värre innan någon reagerar.
Är du orolig inför framtiden?
-Jag tror inte att slöjd kommer att bli bortplockat som ämne. Men jag hoppas att man kommer att få insikt om att de praktisk – estetiska ämnena behövs och vilket värde de har. Vi behöver fråga oss vilket samhälle vi vill ha. Det är stora frågor. Vi behöver fråga oss vart vi är på väg.
Publicerad den 18 oktober 2024