Att Carolina härrör från Skåne hörs direkt. Men den östgötska myllan har länge varit hemma. Hon valde medvetet att jobba just i Norrköping för att få arbeta med de vackra historiska miljöerna i staden.
– Promenaderna är fantastiska. När skolor och jobb slutar och Södra Promenaden fylls av människor, till fots och på cyklar så blir jag så glad. Då tänker jag att det var ju detta som var tanken när de uppfördes för nästan 200 år sedan.

Lustfylld rörelse

Norrköpings promenader uppfördes mellan åren 1858 och 1914. Man hade förstått att det bidrog till folkhälsan att röra på sig och få frisk luft. Planen beskrev en önskan om ”offentliga ytor för den riktningslösa, lustfyllda rörelsen till fots för hälsans skull, ibland kallat att flanera, men även färd med häst eller vagn”. Med inspiration från Europas storstäder uppfördes de boulevarder som skulle komma att bli ett signum för Norrköping.

Byggnadsminne

Längs med promenaden planterades lindar, cirka 1 800 stycken, som idag är mellan 120 och 160 år gamla. Träden kom dock att utsättas för stora påfrestningar i och med bilens intåg i stadsmiljön. Räddningen var kanske när Norrköpings promenader förklarades som byggnadsminnen 1994. I och med detta beslut skyddades de och ska bevaras för framtiden.

Problemet

Under åren hade träden alltså fått konkurrens om utrymmet. Ytor hårdgjordes, kantstenar lades nära träden, rör grävdes ner, i vissa fall fick träd stryka på foten för byggnation och biltrafik och fotsteg tryckte ihop den mark som inte var asfalterad. I gynnsamma miljöer kan en lind bli 800 till 1000 år gammal, men på promenaderna började lindarna få problem med hälsan långt tidigare än så. När rötterna inte får tillgång till utrymme och vatten försvagas träden och försvagade träd är lätta byten för sjukdomar. Man provade att fälla sjuka träd och ersätta med nya, men det visade sig vara en dålig lösning, då de etablerade träden konkurrerade ut de små nykomlingarna, framför allt i kampen om det livsviktiga ljuset.

Lösningen

Så stod man då med ett skyddat kulturminne som samtidigt hade stora problem. En fullständig utredning gjordes och en långsiktig plan togs fram för Norrköpings promenader. I Östra Promenaden där trafik och ledningar har resulterat i de träd som var i sämst skick, fick lösningen bli ett omtag. Här behövde man starta om från början för att kunna bibehålla den vackra promenaden för framtiden. De gamla träden fälldes, marken grävdes om för att ändra dragning av rör och annan anläggning. Ytan förbereddes för att bli gynnsam för de nya träden som skulle ersätta de som tagits ner och trafikytorna minskades. I maj 2023 ska projektet stå helt klart och man öppnade upp för alla trafikslag redan i december 2022.

Viktigt för Norrköping

Under denna process började Carolina Olsson som landskapsarkitekt på Stadsbyggnadskontorets avdelning Stadsmiljö. Ett jobb hon har tagit sig an med stor förståelse och respekt för hur viktig fråga detta var för Norrköpingsborna.
– Visst fick vi reaktioner och jag förstår det. Det kändes tufft att fälla de gamla träden även för mig. Samtidigt är jag stolt och glad över hur fin respons vi fått nu när resultatet börjar bli mer tydligt, berättar Carolina.

Men känns det inte tufft att få så mycket hårda ord och kritik när ni bara ”gör ert jobb”?

– Jo, men samtidigt så har jag ju hela bilden och får känna tryggheten i det. Och försöka informera och upplysa om varför vi gör saker. Det är viktigt med rätt och bra information, om man förstår varför saker görs så blir oftast konflikten mindre.

Samverkan och planering

Du kanske har undrat vem som avgör vilka träd och plantor som sätts i staden och varför delar utformas som de gör? Stora projekt i stadsmiljön föregås alltid av en grundlig förstudie och planering, oavsett om det gäller utveckling av en offentlig plats eller när stadsdelar ska byggas och detaljplaner tas fram. Sådana projekt görs med lång framförhållning där flera instanser och många kompetenser samarbetar med varandra. När det gäller säsongsbetonade planteringar som till exempel på Norrköpings sommargågator så är det en årsbaserad planering. Carolina jobbar bland annat tillsammans med stadsantikvarie, ekologer, landskapsingenjörer och trafikplanerare i projektet kring Östra Promenaden.

Biologisk mångfald

Inför ombyggnaden på Östra Promenaden undersöktes den biologiska mångfalden. Man behövde avgöra hur man skulle skydda denna i omställningen, då äldre träd utgör mer gynnsamma livsmiljöer för djurlivet än de nyplanterade. Tyvärr fann man att till exempel fladdermöss och insekter inte fanns i så stor omfattning som man tidigare trott. De hade redan drivits bort på grund av till exempel ljusföroreningar.
– Ja, det är en utmaning i en stad att hitta balansen mellan de olika funktionerna. Här ska människor kunna röra sig tryggt, bilar och spårvagnar passera och samtidigt är den biologiska mångfalden väldigt viktig. Ljusföroreningar är en sådan sak vi tittar allt mer på, hur vi kan göra det bättre genom olika lösningar, som styrning till exempel. Nere vid Strömmens vatten på folkparksidan har vi gjort ett aktivt val att inte ha belysning nere vid vattnet, för att inte störa fågel- och djurliv där. Vi jobbar också med att ta tillvara stadens dagvatten på nya sätt. Bland annat för att kunna vattna växtlighet och skapa vattenspeglar i stadsmiljön, där temperaturerna kommer stiga i och med den globala uppvärmningen. En uppvärmning som också gör träden på våra promenader och i parkerna än viktigare för att svalka staden.