Idag ärver många människor en folkdräkt och vill ha den ändrad för att passa egna mått. Eller så vill man komplettera dräkten med några nysydda dräktplagg. Kerstin får många frågor om man får göra som man vill med en dräkt. Om hur man bär dräkten på ett korrekt sätt. Många är rädda för att bära folkdräkt. Det kan vara väldigt laddat.

– Jag brukar rekommendera att man sätter sig in i det dräktområdes traditioner där man har sin dräkt ifrån. Men man ska veta att de flesta av folkdräkterna också en gång har blivit ihopplockade och bestämda i en särskild variant av någon. De speglar inte alltid hur det faktiskt har varit. Så vad är rätt och fel? Är det hur det ursprungligen har varit, eller hur man bestämde långt senare under 1900- talet, när man satte ihop folkdräkterna? Vi får också ny kunskap om det ursprungliga dräktbärandet idag, genom forskning.

Dräkt i utveckling

Kerstin berättar att behovet man hade under 1900-talet var att skapa uniforma dräkter som skulle gälla en särskild socken. Poängen var att känna tillhörighet med varandra och sin hembygd. Många hembygdsföreningar och hemslöjdsföreningar grundades då. Blekingedräkten är ett exempel.

– Blekingedräkten togs fram i en rosaaktig variant. Hemslöjden sålde material och sömnadsbeskrivningar till just den varianten och folkdanslag började bära den. Men i själva verket fanns det många fler dräktplagg bevarade från Blekinge som hade valts bort.

– Ett dräktområde kan ha specifika särdrag, säger Kerstin. Det är väldigt roligt och berikande att sätta sig in i dräkt och de traditioner som har funnits. Man ska inte vara rädd, tycker jag. Men ha respekt för traditionen.

Tillsammans med vännerna Lisa Stormlod och Lina Odell startade Kerstin gruppen Blekingelivet för några år sedan. Poängen var att visa på hur mycket mer som finns i dräktväg i Blekinge. Att få vara ögonöppnare när vi ibland har en snäv syn på dräkt.

– Det är roligt att bredda människors syn på vad dräkt kan innebära. Det brinner jag för. Min Blekingedräkt ser till exempel inte alls ut som den bestämda Blekingedräkten som togs fram på 1900-talet. Människor kan bli förvånade.

Idag har vi ett individualistiskt samhälle och dräktbärandet är en produkt av de människor som lever idag. Vi har inte samma behov av att skapa uniforma tillhörigheter. Det är vanligare att människor efterfrågar att bära en personlig sjal till dräkten, eller skaffa ett förkläde som de bara tycker är snyggt. Eller kanske blanda dräktdelar från olika dräktområden eftersom man inte känner så stark samhörighet med en specifik byggd.

– Visst kan dräkt vara ett laddat område. Men varje generation gör ju upp med tidigare generationers sanningar. Många är nöjda med att bära en specifik dräkt, precis som mormor bar den, och då kan det få vara så. 1900-talets traditioner är ju över 100 år gamla idag, de också. Men vill man utveckla sin dräkt med sin dräkt så finns det utrymme och det är roligt!

Dräktträffar

Kerstin har anordnat några öppna träffar, så kallade “kom och dräktaträffar” för att avdramatisera lite grann. Uppmaningen har varit att våga bära dräkt, även om den inte är komplett eller ”rätt”. Hon vill att fler ska få upptäcka glädjen i att bära dräkt.

– Ja, fram med dräkterna ur garderoben! Det finns nog inte några mer användbara plagg. Dräkt går att använda till dop, bröllop och fester som man blir bjuden på. Och kan ärvas i generationer.