Anno 1904
Anno 1904
Norrköpings gula spårvagnar är en del av stadens identitet. De drivs av förnyelsebar el och det finns tankar på att bygga ut spårvägen i framtiden. Sedan 2010 pryds varje spårvagn med namn på olika Norrköpingsprofiler. Känner du igen personerna som har lyfts fram?
Text Annelie Tollerå
Foto Niclas Fasth
Att de gula spårvagnarna ger staden karaktär håller nog de flesta med om. Spårvägen i Norrköping invigdes 10 mars 1904 utan några särskilda ceremonier, men redan andra dagen fick trafiken ställas in tillfälligt på grund av snöhinder. Spårvagnarna drivs av el, som är förnyelsebar och ger alltså inga utsläpp. Därför satsar Norrköpings stad på att bevara spårvägen och det finns tankar på att bygga ut den i framtiden. Bland annat utreds nya linjer som skulle kunna komma att trafikera Vrinnevisjukhuset och de nya stadsdelarna Butängen och östra Saltängen.
En av tre städer
År 1904 fanns bara elektrisk spårvägsdrift i tre svenska städer. I Stockholm sedan 1901, Göteborg sedan 1902 och Helsingborg sedan 1903. Från början kallades spårvägen för “ringlinjen” eftersom den gick som en ring runt centrum med en länk längs Drottninggatan. År 1906 byggde man ut en tillfällig linje mot Sylten, där den så kallade Norrköpingsutställningen ägde rum, en konst- och industrimässa som under tre månader drog över 300 000 besökare.
Utbyggd när staden växte
Det dröjde till 1926 innan spårvägen byggdes ut ytterligare. Då var det till Marielund och Kneippen som spåren drogs. 1931 kom förlängningen till Fridvalla, 1933 till Folkets park, 1945 till Klingsberg, 1950 till Haga, som förlängdes till Vidablick 1958. På 1970- och -80-talet byggdes spårvägen ut till Klockaretorpet och nu senast, under 2000-talet invigdes en ny spårväg mot Ljura, Hageby och Navestad.
Spårvägsmuseum
Norrköping har ett alldeles eget museum på Stohagsgatan 3, där mycket av spårvägshistorien finns bevarad. Här kan man titta på gamla vagnar, som man också kan prova att kliva ombord på. Samlat finns skyltar, biljetter, betalningsbössor och biljettautomater med mera. I museet finns också en stor fotoutställning med bilder från alla tider.
Det finns två spårvagnslinjer i Norrköping och i dagsläget finns 22 moderna fordon som byggdes mellan åren 2006-2014. Det finns också åtta vagnar från 1966-67, som har genomgått omfattande renoveringar för att möta dagens behov. Redan år 1958 lades linje nr 1 ner, den tidigare ringlinjen. Sedan dess finns ingen spårvagnslinje med nummer 1 i Norrköping.
Namnen på vagnarna
Det är Tekniska nämnden vid Norrköpings kommun som har beslutat om att spårvagnarna numera ska hylla bortgångna Norrköpingsprofiler med namnen utskrivna på spårvagnarnas sidor. Namnen tillhör både välkända och mindre kända Norrköpingsbor, som anses värda att lyfta fram. Känner du igen dem?
Spårvagnarnas namn
• Anita Plambeck 1940-2008
Var med och startade Norsholmsakrobaterna 1979 och var även föreningens centrala gestalt under hela 27 år. Idag heter föreningen Norrköpings ungdomscirkus.
• Anna Särström 1873-1954
Började som väverska när hon var 14 år gammal och deltog som 17-åring i väverskestrejk. Sedan deltog hon i bildandet av Avdelning 7 (Norrköpings bomullsväverskors fackförening) och blev föreningens första ordförande.
• Arne ”Vargfar” Bergström 1914- 1997
Legendarisk ledare för speedwayklubben Vargarna, som har haft stor betydelse för svensk speedway. Vargfar var även ledare i IK Sleipner.
• Bengt Danielsson 1921-1997
Etnograf, journalist och författare, som bland annat var med på Thor Heyerdahls Kon-Tiki-expedition 1947.
• Brita Hertzberg 1901-1976
Hovsångerska och operasångerska (1940), operett-primadonna och skådespelerska. Debuterade på Kungliga operan 1924.
• Edvin Adolphson 1893-1979
Son till en smed i Norrköping och en av våra stora skådespelare på scen och film. Debuterade på Arbisteatern 1912.
• Elin Pettersson 1890-1991
En av Sveriges främsta naivister. Den mest kända målningen är ”Bröllopsresan”, som finns att beskåda på Norrköpings konstmuseum.
• Ellen och Maria Moberg 1874-1955, 1877-1948
Pionjärer inom barnomsorgen, inspirerade av Friedrich Fröbels pedagogik, där barnens fria lek är i centrum. De drev utbildningar för barnträdgårdslärarinnor (dagens förskolelärare) och barnskötare.
• Elsa Eschelsson 1861-1911
Uppskattad lärare, forskare och docent i juridik. Elsa var med och bildade ”Akademiska bildade kvinnors förening” och försvarade likalönsprincipen.
• Ester Lindin 1890-1991
Folkskollärarinna som skrev boken ”Tänk om jag gifter mig med prästen” 1940, som gav henne pris för bästa yrkeskvinnoskildring.
• Georg ”Åby” Ericson 1919-2002
Fotbollsspelare, förbundskapten och duktig pianist. Åby spelade 89 allsvenska matcher, vann SM-guld 1946 och 1948, vann Svenska cupen 1943 och 1945. Kapellmästare för Tjaddens revyer på 1980-talet.
• Gideon Wahlberg 1890-1948
Revy- och lustspelsförfattare och teaterdirektör för Arbetarföreningens teater “Arbis” 1918-1931 och 1933- 1934. Scendebuterade som 15-åring och skrev bland annat valsen Svinnsta skär och ett 25-tal lustspel.
• Hannes Alfvén 1908-1995
Fysiker, nobelpristagare i fysik 1970 och en av Sveriges mest betydande kärnkraftsmotståndare.
• Helene Ugland-Andersson 1877-1940
Kom till Sverige 1900 och flyttade senare till Norrköping. Reste och höll föreläsningar om mänskliga rättigheter, propagerade för fri kärlek, rätten till preventivmedel och jämställdhet.
• Henni ”Zephora” Orlando Barenco 1883-1961
Debuterade som 8-åring hos Cirkus Madigan i pantomimen Lilla Rödluvan. Blev med tiden en mycket skicklig konstryttarinna.
• Ivar Johansson 1903-1979
Legendarisk brottare och en av väldens främsta med tre OS-guld under 1930-talet, nio EM-titlar och 22 SM-titlar.
• John Zacharias 1917-1998
Regissör, skådespelare och teaterledare. Chef för Norrköpings stadsteater 1953-1978.
• Lars ”Tjadden” Hällström 1923-2000
Revyprofil och teaterdirektör. Debuterade på Arbisteatern 1948. Skrev mer än hundra revyer och krogshower tillsammans med författarfirman Anderzon.
• Majken Åberg 1918-1999
IFK Norrköpings främsta kvinnliga idrottare någonsin med 16 raka SM-guld i slungboll 1937-1952 och en sjundeplats i diskus vid OS i London 1948.
• Pekka Langer 1919-1996
Folkkär programledare i radio och TV. Pekka gjorde över fyra tusen program.
• Rune ”Smedby-Rune” Andersson 1926-1984
Ett av Norrköping mest välkända original. ”Smedby-Rune” var en stor idrottsvän, men mest känd som estradör och underhållare. ”Buona Sera” var hans paradnummer.
• Tore Keller 1905-1988
Fotbollsspelare i IK Sleipner. Var med och tog SM-guld 1938. Han spelade 305 allsvenska matcher och 25 landskamper. Deltog i OS 1924 (brons) och VM 1934 och 1938. Blev 2021 invald i Svensk fotbolls Hall of Fame.
• Ture Nerman 1886-1969
Radikal bokhandlarson, poet, journalist, författare och politiker. Han kunde påverka människor som få andra förmådde göra. Satt i riksdagen för Socialistiska partiet 1929-37 och Socialdemokratiska arbetarpartiet (SAP) 1939-69.
• Ulla-Carin Lindquist 1953-2004
Känd radio- och tv-profil verksam vid SVT i Norrköping och Rapports nyhetsankare under slutet av 1900-talet.
Källa: Norrköpings kommun
Publicerad den 17 juni 2022
