Beredskapslager och återuppväckelse

Efter att brunnens popularitet dalat började också Brunnssalongens glans att falna. Under början av 1900-talet användes lokalen av frikyrkan, men med tiden föll den i glömska. Salongsdelen av huset användes under en tid som lastbilsgarage åt Fritidsnämnden. För att få in bilarna revs furugolvet och dörrhålen breddades. Lokalen användes också som beredskapslager åt Röda korset. Under denna tid skadades taket och flera bjälkar kom med tiden att ruttna.

Under 1950-talet uppmärksammades byggnadens kulturhistoriska värde och 1959 grundades en stiftelse för att restaurera byggnaden. Stiftelsen, som fick namnet Stiftelsen S:t Olof, startades av fil. dr. Birgit Gejvall och fil. dr. Björn Helmfrid.

I mitten av 1900-talet svepte en stor rivningsvåg över Sverige. Mellan 1960- och 1970-talet revs mer än 40 procent av de svenska städernas äldsta bostadsbestånd. Norrköping var inget undantag. Det gamla skulle bort, städerna saneras och nytt byggas upp. Gejvall beskriver stämningen i Norrköping under denna tid i ”Boken om Norrköping” från 1978:

”Det fanns så många planer, men allt svävade i en slags overklighet på grund av brist på samordning och samverkan mellan antikvariska och stadsrenoveringsintressen. Ute på staden fanns många som klagade och gnällde på rivningarna. Att intressanta miljöer försvann. Att inga trevliga platser fanns kvar.”

På Himmelstalund fanns dock inga planer på rivning eller nybygge. Här fanns möjligheten att bevara något som höll på att förfalla! Med ideella krafter och frivilliga bidrag kunde 1700-talsbyggnaden restaureras och få tillbaka sin forna glans. 1961 återinvigdes Brunnssalongen.

Nutid och framtid

1986 förklarades Himmelstalunds herrgård och brunnsmiljön som byggnadsminne. Lokalen hyrs i vanliga fall ut av kultur- och fritidskontoret i Norrköping för bland annat bröllop och minnesstunder, men just nu har denna verksamhet pausats.

I mars 2021 drabbades nämligen Brunnssalongen av en stor vattenläcka. Kylan spräckte en vattenfylld ledning och vattnet som sprutade ut orsakade skador på stora delar av salongens golv. Vattnet spred sig också till teatersalongen och skadade bland annat bjälkar och golv samt orsakade skador i husets grund.

Joakim Holsten, projektledare på samhällsbyggnadskontoret vid Norrköpings kommun, berättar att renoveringen går framåt men att byggnaden är skyddad som byggnadsminne och att allt som görs måste tillståndsprövas av länsstyrelsens antikvarier. De har varit väldigt noga med tillvägagångssätt och planering.

– Bland annat så har golvet samt bjälklagsfyllningen demonterats och tagits bort, blindbotten har rivits ut och konstruktionen lämnades för att torka. När hösten kom slöts också bjälklaget med skivor och isolering för att skydda målningarna från kyla och vintertemperaturer. Sedan dess har vi dokumenterat skadorna och börjat förbereda för åtgärden med utbyte av bjälklag och syllstockar.

Länsstyrelsen har gett tillstånd att ändra byggnadsminnet och ta bort det fuktskadade materialet. Renoveringen kommer göras på ett så skonsamt sätt som möjligt. Bland annat finns det krav från Länsstyrelsen på att en antikvarisk expert ska vara med under renoveringsarbetet. 3,7 miljoner har avsatts för renoveringen.

I nuläget finns inget datum för när Brunnssalongen kan öppnas igen. Joakim Holsten menar att det finns flera faktorer som spelar in.

– Det är för tillfället svårt att säga när vi kan öppna. När vi kan ta bort de provisoriska golven som skyddar målningarna beror mycket på väder och vind. Entreprenören som ska hjälpa till med detta kommer i samråd med kommunen att ta fram en tidplan för när vi kan påbörja det arbetet.